Uppgifter på internet - kan jag få bort dem?
Uppgifter om enskilda personer finns i ett stort antal register som kan föras av myndigheter, företag, föreningar och andra enskilda. Vissa sådana register kan vara sökbara på webben.
En sajt med personuppgifter ägs ofta av ett företag som har erhållit ett utgivningsbevis. Det betyder att företaget har fått grundlagsskyddad rätt att publicera sin databas enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Om sajten, den ansvarige utgivaren, inte vill ta bort publicerade uppgifter är möjligheten att få bort uppgifterna tyvärr mycket begränsad.
De största kreditupplysningsföretagen har dataregister med uppgifter om alla personer som fyllt 16 år i Sverige och om alla företag i landet. De hämtar huvudsakligen sina uppgifter från myndigheter. Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska normalt ha tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten. Man har ingen rätt att bli struken ur kreditupplysningsföretagens register.
EU:s dataskyddsförordning
Allmänna regler för hantering av personuppgifter finns i EU:s dataskyddsförordning.
För att få behandla personuppgifter krävs som huvudregel ett godkännande från de personer vars uppgifter det gäller. Det finns dock ett antal undantag. Som exempel kan ett företag föra ett kundregister, en förening kan föra ett medlemsregister och en myndighet kan föra register som är nödvändiga för myndighetsutövning. Undantag finns även bl.a. för journalistiska ändamål.
Yttrandefriheten går före skyddet för den personliga integriteten. Vid konflikt mellan yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och EU:s dataskyddsförordning, går YGL:s regler före. Enligt artikel 85 i EU:s dataskyddsförordning ska EU:s medlemsstater införa nationell lagstiftning som balanserar intresset mellan skydd för den personliga integriteten och yttrandefriheten. Detta har Sverige gjort med införandet av 1 kap 7 § dataskyddslagen (2018:218).
Myndigheters register och skyldighet att lämna ut uppgifter
Uppgifter i en myndighets register är som regel en allmän handling i offentlighetsavseende. Allmänna handlingar hos en myndighet är offentliga och ska på begäran lämnas ut om det inte finns en sekretessbestämmelse som utgör ett hinder mot utlämnande. De grundläggande bestämmelserna om detta finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
För register som en myndighet för finns ofta en särskild reglering som kompletterar och i vissa fall ersätter EU:s dataskyddsförordning, s.k. registerlagstiftning. En registerlagstiftning innehåller ofta kompletterande bestämmelser om begränsningar vid utlämnande i elektronisk form.
I vissa fall kan eller ska en avgift tas ut i samband med ett utlämnande. Det finns regler om avgifter i avgiftsförordningen (1992:191) och i vissa fall i den särskilda registerlagstiftningen för ett visst register.
Utlämning av uppgifter
Ett grundläggande syfte med folkbokföringsdatabasen är att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter om befolkningen i Sverige till samhället, både till myndigheter och enskilda. För att tillgodose behovet av personuppgifter för enskilda lämnar Skatteverket ut uppgifter i elektronisk form från folkbokföringen till bl.a. företag och föreningar via ett särskilt register, Statens personadressregister (SPAR).
Skatteverket lämnar inte ut uppgifter till företag, föreningar eller andra enskilda om uppgifterna bedömts vara sekretessbelagda.
Uppgifter kan lämnas från SPAR
- för att uppdatera ett register som mottagaren för i enlighet med regleringen i EU:s dataskyddsförordning, t.ex. ett kundregister eller ett medlemsregister. Detta innefattar även uppdateringar av kreditupplysningsföretagens register.
- för att kontrollera personuppgifter i ett enskilt fall, t.ex. vid ett kreditköp
- för att ge adresser för utskick av t.ex. samhällsinformation eller för direktreklam.
Om uppgifter som Skatteverket har lämnat ut till ett företag, används av företaget i strid med reglerna i EU:s dataskyddsförordning kan detta innebära att företaget i framtiden inte får ut uppgifter från Skatteverket. Skatteverket kan däremot inte stoppa användningen av uppgifter som redan har lämnats ut.
Vad du kan göra
Du kan begära Reklamspärr reklamspärr hos SPAR för att förhindra att din adress lämnas ut från SPAR för reklamändamål.
Du kan begära spärr i de s.k. NIX-registren som förs av reklambranschen och spärr hos enskilda företag som har dina uppgifter. Ett enskilt företag är inte tvunget att följa en sådan begäran, men kan vilja göra det t.ex. för att skapa "good will". Läs mer om detta på SWEDMA:s webbplats.
Om du blivit utsatt för ett bedrägeri eller identitetsstöld kan du begära en s.k. bedrägerispärr hos vissa av kreditupplysningsföretagen. Detta är ett frivilligt åtagande från dessa företags sida.
Du kan vända dig till Integritetsskyddsmyndigheten om du anser att dina uppgifter behandlats i strid med EU:s dataskyddsförordning eller kreditupplysningslagen.
Om uppgifterna publiceras med stöd av ett s.k. utgivningsbevis är publiceringen dock att ses som journalistisk verksamhet och faller därmed inte under EU:s dataskyddsförordning. Många av de i dessa sammanhang mer uppmärksammade sajterna har utgivningsbevis. Utgivningsbevis medges av Myndigheten för press, radio och TV.
